Förberedelser

Så var jag där igen. En gång loppis, sen är man loppbiten. Vare sig man vill eller inte. Jag beslutade mig vid förra loppistillfället att det skulle vara sista gången. Jag körde iväg allt som vart kvar till Röda korset. För slänga ska man inte.

Men nu är jag där igen. Har lyckats samla på mig en massa grejer igen. Skor. Kläder. Leksaker. Filmer. Böcker. Men som sagt - man ska inte slänga. Så nu rustas det för loppis igen. Om några veckor. Men i en annan lokal än den vi brukar vara i. Ska bli kul.

Som alla företagare så är det bra att göra reklam. Så i helgen "lurade" jag min supersnälla sambo att göra en "trottoarpratare" till mig. Lockar inte den kunder så vet jag inte...
 

Jimmy Choo

En av mina favoritdesigners är Jimmy Choo. Tyvärr är originalverken inte avsedda för min plånbok.

För ganska länge sen kom en kollega hem från en resa i Malaysia med en underbar väska. Visserligen en kopia men ändå en Jimmy Choo. Jag vart förälskad. Men just då gick det inte att förhandla till sig den.

Men nu...efter ett tag....och efter att knappt ha använt den...dök den upp på jobbets loppisbord. Gissa vem som handlöst slängde sig över den?
 
Visst är den läcker?

Boliviabasar

Så var det dags för årets basar på skolan. För tionde året som man måste ställa upp på ett eller annat sätt för att ungarna ska lära sig solidaritet. Nåja. Nu är dom så stora att jag behöver inte bidra desto mer. Förutom med finanser då förstås. För inte kan man skicka ut dottern på stan med en tom insamlingsbössa. Och pojkarna måste ju ha bröd att sälja när dom har hand om fiket. Mamma betalar. (Och storasyster var gullig och bakade)

Visst är det bra på många sätt, men mindre bra på vissa. Ungarna får verkligen jobba. Ända från att dom börjar i sexårsverksamheten till dom slutar nian. Alla bidrar med det dom kan. Det bakas, kokas marmelad, snickras, tillverkas smycken, plockas ris...Fiskdamm, fik, underhållning...Ja listan kan göras lång.

Självklart måste man även göra ett besök. Idag vart det en snabb vända. För det finns ju en sak som jag gärna besöker. Det är loppisen. Där är det superbilligt och ofta väldigt bra saker.

Idag fanns det även ett lotteri i loppislokalen. Jag vart erbjuden att köpa lotter, men jag tackade nej när jag såg att en av vinsterna var ett par sockar som jag skänkt till skolan. Har inga barn med så små fötter.

Men jag bidrog lite i alla fall. Köpte tre ljudböcker, en skiva om mental träning och ett par pannlappar i silikon. Billigt.

Tidigare i veckan fyndade jag på jobbets loppis. En urgullig nalle som världens finaste treåring ska få av sin "pappa-moster".



Jag älskar skor

På jobbet har vi, som jag tidigare berättat, alltid en miniloppis. Man tar dit grejer man vill bli av med. Och det finns nästan alltid någon som vill ha det. Oftast mycket billigt.

Idag gjorde jag årets fynd tycer jag. Ett par ursnygga skor. Wildflower by Kenza för 100 spänn (ord pris 699:-). Knappt använda. Och igen..rätt storlek. Gick inte att motstå.

Så nu trippar jag omkring och känner mig nästan sexig. :)  Men den lyckan blir nog inte långvarig. För om ett par timmar kommer dottern hem från skolan. Och hon har suktat efter såna här skor. Så har jag tur får jag väl låna dom någon gång. Men behålla dom....det får jag knappast.

Nåja. Man kan ju inte neka heller. Hon fyller ju faktiskt år i morgon. Hela 16 år.


Update: Det vart som jag trodde...En lyckligt leende dotter. För det var ju precis dom hon hade tittat på. Men jag får låna dom någon gång...Dom åkte på fötterna direkt och nu vägrar hon att ta av dom. Funkar till och med när det var dags för matlagning.


 
(klickbara bilder)

These Boots Are Made For Walking

For idag till en liten secondhandaffär som vi har här i stan. Den ligger som jag skrivit om tidigare, på en liten undanskymd gata. Vilket innebär att man nästan aldrig kommer ihåg att den finns. Där finns det grejer kan jag lova. Det är en liten trång lokal med miljontals grejer. Man ska ha gott om tid när man är där för det är inte lätt överskådligt direkt. Och sen får man hoppas att det är lite folk där. För man får bara plats en och en i gångarna som finns.



Men ibland kan man göra klipp. Som idag. Jag köper aldrig begagnade skor. Bara pjäxor och skridskor. Men idag kunde jag inte låta bli. Nästintill oanvända boots.  Som dessutom var i rätt storlek och jättesköna för 40 spänn tyckte jag var helt ok.