Skönt med ledighet

I dag har vi tagit det lugnt. Eller...? Ja vi har inte stressat i alla fall. 
 
Klockan 9 drog vi igång projekt tapetsera dotterns rum. Fast nu var det bara en och en halv vägg. Två och en halv timme senare var vi klara. Med städning och allt. Riktigt snyggt vart det i alla fall.
 
Men nog måste man medge att även tapetseringen har gått framåt. Första gången jag tapetserade skulle man ha svaga papperstapeter. Och cellulosalim som man blandade med vatten. Våderna skulle limmas och vikas så att dom skulle svälla. Man skulle lägga dom i omlott och tapeterna revs sönder när man skulle skära dom.Mycket tid, bök och stök med tapetserarbord osv...
 
Annat är det nu. Smäll upp lim på väggarna. Släng upp tapen kant i kant. Skär av den i rätt längd. Gå vidare till nästa våd. Inga tapeter som sväller och blir buliga. Lätta att skära och jobba med. Tusan vad kul det var. Kanske måste tapetsera grabbarnas rum oxå. Vi får väl se.
 
Efter att vi blivit klara och fått i oss lunch for vi ut på stan. Dottern bakom ratten som alltid. Gäller att ta vara på alla chanser till övningskörning. Och bra träning är det nu. Snorhalt. Och även det ska man ju behärska.
 
Eftermiddagen tillbringade jag i min myshörna med ett handarbete. Och en stund i soffan under en filt. Så skönt att bara vara ibland.
 
Sen var det bara att ladda om. Var på ett spinningpass. Ett nytt pass med bara bra musik. Men så sjukt jobbigt. Utan musiken hade jag gett upp. Men jag kämpade tappert. Nu efteråt är jag bara nöjd.
 
Nu är det myshörnan som gäller igen. Och i morgon är det nog läge för lite studier igen.
 
 
 

Glömmabortsson

Kommer ni ihåg den figuren? Fanns med i Beppes godnattstund. Det var en av mina favoritfigurer,
Älskade hans vimsiga sätt. Så självklart brukade jag leka att jag var honom. 
 
Glömmabortsson är nog det perfekta smeknamnet på mig.
 
För så är jag verkligen. Glömmer saker och ting. Precis hela tiden. Så ofta skriver jag listor och lappar för att komma ihåg. Men vad hjälper det... när man glömmer lapparna?
 
Hur som helst. Den här veckan har ungarna höstlov. Och jag med. Känns så skönt. 
 
I dag har jag varit och gjort en skrivning. Kändes bra men vi får väl se vad läraren tycker. Sen har jag varit en sväng på tippen med en gammal soffa. Och till däckfirman och lämnat in ett av mina sommardäck. Hade punka. En skruv som har tagit sig igenom däcket. 
 
Shoppat med sönerna. Dom skjuter i höjden som raketer och alla tröjor har blivit för korta. Sökt garn. Handlat. Tvättat. Ätit lunch som Palladium fick laga till oss. Sen har jag äntligen gjort det där.... som man skjuter upp i det oändliga. Jag har rensat mina räkningspärmar. För inte ska man väl behöva spara allt i evigheter?
 
Så nu har jag nästan gjort veckans alla måsten och jag kan krypa upp i min myshörna och producera tomtar och lite andra julklappar. Det enda som kommer att störa mig med några avbrott i pysslandet är några träningspass.
 
 
 

Rasera murar

Har inte haft tid, lust eller ork att skriva sista tiden. Har mycket omkring mig just nu. Dels så kämpar jag med latmasken och mot soffans fasta grepp. Men den ska inte få vinna. Jag ska komma igång bättre med träningen. En gång i veckan är inte nog.
 
Sen har jag försökt plugga en del. Ska göra ett prov på måndag. Men nu börjar ämnena bli lite intressantare Tror det kommer att gå bra.
 
Är faktiskt ledig hela nästa vecka. Ungarna ska ha höstlov och jag behöver/känner för lite ledighet.
 
Har haft tufft på jobbet ett tag.  (Ja, nu tänker jag skriva om jobbet igen....).Massor att göra. Nästan så att det känts övermäktigt.
 
Vissa dagar har jag känt mig som en svikare mot mina kollegor när jag gått hem redan halv tre, medan dom får sitta kvar två timmar till. Men... jag vill ju verkligen lägga min tid på pluggandet. Min B-plan.
 
I går hade jag ett litet samtal med två av cheferna. Det började bara som ett snabbt enkelt samtal men det förändrades efter ett tag och det vart något helt annat. Vi pratade om allt. Det jobbigaste var nog att på något sätt fick en av dom mig att öppna mig lite och visa en sida som ingen annan annars får se.
 
Dom fick se att jag inte är den osårbara stålmannen som jag alltid försöker vara. Dom fick se den där som finns bakom en stor stark mur som byggts upp under hela livet. Jobbigt men samtidigt skönt. Har nog haft några felplacerade stenar som nu föll från bröstet. Känns så jädrans bra. Men ovant.
 
Närmaste tiden har jag fullt upp även på hemmaplan. Har fått i uppdrag att virka ett gäng tomtar. Det gör jag gärna. Men jag törs inte lämna några garantier att jag hinner alla före jul. För jag har ju tänkt göra lite egna julklappar till nära och kära oxå. Men jag gör det jag hinner och klarar av med tanke på mina axlar och armar.
 
Puss på fotknölen :)
 

Fluginvasion

Sista tiden har huset invarderats av små äckliga flugor. Blomflugor. (Eller egentligen heter de sorgmyggor.) Och jag har inte kunnat begripa vart dom kommer ifrån. Vi har inte speciellt mycket frukt och grönt hemma. Och i huset har vi totalt nio blommor. Men idag fann jag problemet...
 
För ganska många år sen satte dottern frön. Kaktusfrön. Och faktiskt vart det två bollkaktusar. Som periodvis har växt som tokiga.
 
Idag råkade jag av en händelse stöta till den ena. Och då hände det...Det kom ett moln av små kryp flygande ut från kaktusen... Det visade sig att den blivit ihålig och att flugorna flyttat in. Usch.
 
Så snabbt som ögat trädde jag en påse över kaktusen och bar ut den. Resten av blommorna fick en dusch av radar. Sen gjorde jag några glas med en lockande apelsindrink som jag ställe på strategiska ställen. För nu jädrans ska dom utrotas så små kräken.
 
Drinken gjorde jag så här:
 
1/2 dl äppelcidervinäger
1/2 dl vatten
en skvätt söt apelsinsaft (sirap funkar oxå)
en dutt diskmedel (för ytspänningen)
 
så nu när flugorna tar sig en klunk så drunknar dom.... moahahaha... Skål!

Trafikkunskaper

Tanken är ju att dottern ska ta körkort. Har tidigare i höst skrivit in henne på teorilektioner. Vilket har visat sig vara riktigt bra. Hon har legat lite lågt med körandet, så nu för två veckor sen tog jag tag i saken. Sa till henne att stänga av tv:n och gå och klä på sig. För nu skulle vi ut och träna. Och det var det bästa jag gjort på länge. Vi har nu varit ut nästan varje dag. Och det går framåt med stormsteg. För när man sitter bredvid och glömmer bort att man ska instruera och kontrollera och tittar på allt annat istället...då är man väl så avslappnad och litar på föraren så mycket som man kan...eller vad tror ni?
 
Det är faktiskt nyttigt att få vara handledare. Man får själv också lära sig saker. Den här skylten har jag till exempel aldrig stött på förut:
 
 
 
gångfartsområde gäller följande regler.
  • Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart
  • Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser
  • Fordonsförare har väjningsplikt mot gående