Dåligt med självdiciplin

Idag har jag haft ledigt hela dan. Snön har fallit och det har varit perfekt väder för att plugga. Lugnt och skönt i huset. Men...tror ni jag har gjort det? Nä. Har ju haft så mycket annat som "skulle" göras...Undanflykternas mästare - det är verkligen jag.
För istället för att plugga har jag tvättat ett antal maskiner, diskat, pantat burkar, varit till åvc med skrot, städat i carporten, köpt en kruskavel, hälsat på föräldrarna, hämtat dottern från skolan, färgat ögonbrynen, shoppat kläder, lagat stek med bearnaise och potatis, vikt tvätt...osv
Jag har alltså gjort precis allt som jag hade kunnat låta vara och ägnat mig åt studierna istället. Men inte. Mycket beroende på att jag kört fast lite.
Håller på med beteendeförändringar och hur man bryter ovanor. Det är inte lätt att göra ett grupparbete och brainstorma med sig själv... Och en ovana som skulle behöva brytas är väl mina undanflykter kan jag tänka...
 

Rätt partner?

Ibland hittar man kloka och bra saker på intenet. Den här gången hittade jag något riktigt bra på facebook. Den var ursprungligen på engelska men finns även översatt till svenska. Jag tycker att den förlorar många nyanser i översättningen och väljer att dela med mig av den engelska. Jag vet inte vem som skrivit det. Men jag vet att jag tänker precis så här...
 
During a seminar, a woman asked," How do I know if I am with the right person?"

The author then noticed that there was a large man sitting next to her so he said, "It depends. Is that your partner?" In all seriousness, she answered "How do you know?" Let me answer this question because the chances are good that it's weighing on your mind
replied the author.

Here's the answer.

Every relationship has a cycle… In the beginning; you
fall in love with your partner. You anticipate their calls,
want their touch, and like their idiosyncrasies. Falling in love wasn't hard. In fact, it was a completely natural and spontaneous experience. You didn't have to DO anything. That's why it's called "falling" in love.

People in love sometimes say, "I was swept of my feet."Picture the expression. It implies that you were just standing there; doing nothing, and then something happened TO YOU.

Falling in love is a passive and spontaneous experience. But after a few months or years of being together, the euphoria of love fades. It's a natural cycle of EVERY relationship.

Slowly but surely, phone calls become a bother (if they come at all), touch is not always welcome (when it happens), and your spouse's idiosyncrasies, instead of being cute, drive you nuts. The symptoms of this stage vary with every relationship; you will notice a dramatic difference between the initial stage when you were in love and a much duller or even angry subsequent stage.

At this point, you and/or your partner might start asking, "Am I with the right person?" And as you reflect on the euphoria of the love you once had, you may begin to desire that experience with someone else. This is when relationships breakdown.

The key to succeeding in a relationship is not finding the right person; it's learning to love the person you found.

People blame their partners for their unhappiness and look outside for fulfillment. Extramarital fulfillment comes in all shapes and sizes.

Infidelity is the most common. But sometimes people turn to work, a hobby, friendship, excessive TV, or abusive substances. But the answer to this dilemma does NOT lie outside your relationship. It lies within it.

I'm not saying that you couldn't fall in love with someone else. You could. And TEMPORARILY you'd feel better. But you'd be in the same situation a few years later.

Because (listen carefully to this):

The key to succeeding in a Relationship is not finding the right person; it's learning to love the Person you found.

SUSTAINING love is not a passive or spontaneous experience. You have to work on it day in and day out. It takes time, effort, and energy. And most importantly, it demands WISDOM. You have to know
WHAT TO DO to make it work. Make no mistake about it.

Love is NOT a mystery. There are specific things you can do (with or without your partner), Just as there are physical laws Of the universe (such as gravity), there are also laws for relationships. If you know how to apply these laws, the results are predictable.

Love is therefore a "decision". Not just a feeling.

Remember this always: God determines who walks into your life. It is up to you to decide who you let walk away, who you let stay, and who you refuse to let GO! ♥
 
 
Uppdaterar med den svenska versionen också:
 

Under ett seminarium frågade en kvinna, ”Hur vet jag om jag är med rätt person?”.

Mannen som ledde seminariet la då märke till att det satt en stor man bredvid henne så han sa, ”Det beror på. Är det där din partner?”. Kvinnan svarade med uppriktighet i rösten ”Hur vet du det?”. ”Eftersom din fundering förmodligen tynger dig ska jag besvara din fråga”, svarade mannen.
Så här lyder svaret.
Alla förhållanden följer samma mönster… I början är du förälskad. Du längtar efter telefonsamtalen, beröringen och du gillar din partners små egenheter. Att falla för din partner var inte svårt, nej, det var tvärtom en helt naturlig och spontan upplevelse. Du behövde inte GÖRA någonting. Det är därför man säger att man ”faller” för någon.
Människor som är förälskade säger ”jag föll som en fura” eller ”det sa bara klick”. Fundera på uttrycken. Det antyder att du bara stod där, utan att göra något, och så plötsligt hände något dig.
Att bli förälskad är en passiv och spontan upplevelse. Men efter ett par månader eller år tillsammans, falnar glöden. Det är ett naturligt mönster i ALLA förhållanden.
Sakta men säkert blir telefonsamtalen (om dom alls kommer) en källa till irritation, beröring är (när den väl sker) inte alltid välkommen och din partners egenheter är inte längre charmiga, dom driver dig till vansinne. Symptomen för det här stadiet varierar för varje förhållande, men du kommer att lägga märke till en dramatisk skillnad mellan det inledande stadiet när du var förälskad och det efterföljande stadiet som är betydligt tråkigare och stormigare.
Det är nu som du och/eller din partner kan börja fråga er ”’Är jag med rätt person?”. Och när du tänker tillbaks på den glödande kärlek ni en gång hade kanske du börjar längta efter att få uppleva det med någon annan. Det är nu förhållanden rasar samman.
Hemligheten med att lyckas i ett förhållande är inte att finna rätt person, det är att lära sig att älska den person man har hittat.
Människor skyller ofta sin olycka på sin partner och börjar söka efter bekräftelse och tillfredsställelse utanför förhållandet. Resultatet av sökandet kan se ut på många sätt.
Otrohet är det vanligaste. Men ibland gräver människor istället ner sig i arbete, en hobby, vänskap, överdrivet tevetittande eller missbruk av olika slag. Men lösningen ligger inte utanför förhållandet. Det ligger inom det.
Jag säger inte att du inte kan förälska dig i någon annan. Självklart kan du det och tillfälligt skulle det kännas bättre. Men några år senare skulle du vara tillbaks i samma situation.
Skälet till det är, och lyssna nu noga:
Hemligheten för att lyckas i ett förhållande är inte att hitta rätt person, det är att lära sig älska den person du har hittat.
Att bibehålla kärleken är inte en passiv eller spontan upplevelse. Du måste jobba på det, dagligen. Det kräver tid, ansträngning och energi. Viktigast av allt, det kräver vishet och förnuft. Du måste veta vad du ska göra för att få det att fungera, det finns inga genvägar.

Kärleken är INTE ett oförutsägbart mysterium som varken du eller din partner kan påverka utgången av. Precis som att fysikens lagar styr universum, finns det på samma sätt lagar för förhållanden. Om du vet hur du ska tillämpa dessa lagar är resultatet förutsägbart.
Kärlek är alltså ett ”beslut”, inte bara en känsla. 
Kom ihåg: Du avgör inte själv vilka människor som kommer in i ditt liv. Däremot är det upp till dig att bestämma vem som får gå, vem som får stanna och vem du vägrar att släppa taget om! ♥

Kvalitetstid

Idag har jag haft en riktigt bra dag. Fått tillfälle att umgås med mina föräldrar en hel dag. Händer inte så ofta. Men idag skulle pappa till ögonläkaren i Gällivare (12 mil enkel väg). Och köra bil efter det är inget jag rekommenderar. Visserligen skulle mamma kunna köra men jag tycker att jag inte vill skicka ut dom på vägarna själv. Så jag erbjöd mig att vara chaufför och tog en semesterdag.
 
Klockan åtta plockade jag upp dom med min superdyngiga bil. (Men invändigt är den ren) Sen for vi iväg. Hade någon okänd hört oss så hade dom skrattat. Tänk er själva...Tre halvdöva personer i en bil. Va? Men det var kul att prata och se svanarna som kommit och räven som skrapade fram mat vid vägkanten.
 
Resan ner gick snabbt.Torra fina vägbanor och ganska klart väder. Väl framme tog vi en fika. Hade gott om tid. Kaffe och wienerbröd sitter aldrig fel.
 
Sen vart det besök hos ögonläkaren med allt vad det nu betyder. Pappa klarade besiktningen utan anmärkning. 
 
Efter besöket var det dags för mat. Och inte vilken mat som helst. Det var kåldolmar. Som jag drömt om sen förra veckan. Det var såååå gott. Vi åt nog lite för mycket alla tre.
 
Innan vi återvände till Kiruna var vi tvugna att göra det obligatoriska besöket på Dollar store. För någon sån har vi inte hemmavid. Slutade som vanligt med många tunga kassar och en betydligt tunnare pl¨nbok. Men det finns så mycket bra-att-ha grejer.... Tvål, diskmedel, schampo, godis, krokar....osv.
 
Bilen vändes sedan hemåt och vi hamnade i ett busväder. Snöflingor stora som lappvantar. Och slask. Ett tag. Sen var det sol. Efter det en hagelskur. Fint väder och lite slask igen. Växlande väder minst sagt. Men även hemresan gick utan problem. Var en trevlig dag.
 
Inte heller vart den sämre av att min syster gav mig en hel ikeakasse fylld med "urkrympta" kläder, när jag lämnade av föräldrarna hemma. Kul. 

Det rimmar illa...

Alltså... Lite problem har jag allt. Jag har fått "order" av läkarna att träna minst två gånger i veckan för att minska stressen i kroppen. Det ska vara nyttigt för sömnen. För sover jag illa blir jag stressad. Och visst. Jag tränar gärna. Varvar med dans, core, gym och nu även spinning. Ska pröva på lite annat oxå. Kul är det och kroppen mår bra.
 
Nu till problemet....När jag har tränat är min kropp så uppe i varv att jag INTE kan sova. Somnar men vaknar minst en gång i timmen. Och varje gång får jag ligga vaken ett tag innan jag somnar om. Och vad händer då? Jo, jag blir stressad. Precis motsatt effekt alltså. Hur ska man lösa det problemet?
 
Morgonträning skulle vara bra - om jag orkade stiga upp. Vilket jag inte gör när jag sovit dåligt. 
Sluta träna och bli stressad? Inget alternativ enligt mig. Kroppen behöver röra på sig
Fortsätta träna - inte sova och bli stressad? Kan inte äta allergimediciner i tid och otid för att kunna sova.
 
Alla bra tips mottages. 
 
 
Mina nya supersköna löparskor som tyvärr inte var lika bra på spinning. Så nu får jag börja springa på allvar oxå. Kanske införskaffa speciella spinningskor? För fortsätta spinna ska jag. Och skor...kan man väl inte ha för mycket av?

Huvudvärk från hell

I går fick jag en vansinnig huvudvärk. Så pass att jag fick gå från jobbet redan vid halv ett. Har inte huvudvärk så ofta. Och när jag har det brukar det vara ganska lindrigt. Men idag var den inte att leka med. Tror att grundorsaken är att jag har varit stressad igen. Mer än nödvändigt.
Var tvungen att ställa in mitt danspass oxå. Det jobbiga är att jag inte får äta värktabletter. Eftersom jag äter andra mediciner som ökar blödningsrisken så ska jag undvika antiinflammatoriska mediciner. Det enda som jag skulle få äta är alvedon. Och dom tål jag inte... Taskigt läge.
Men att sova och dricka pepsi brukar hjälpa. Men inte igår. Försökte vila, dricka, promenera, sysselsätta mig. - men inget funkade. Så frustrerande. Det var bara att gå och lägga sig med huvudvärk och hoppas att det skulle försvinna under natten. Men inte. Värken satt som sten och jag fick hålla mig hemma idag oxå. 
 
Idag har jag försökt boosta med kaffe och glass. Och banne mig om det inte verkar fungera. Bandet runt huvudet börjar lätta och jag hyser hopp om att kunna jobba i morgon igen. Men spinningen får nog vara.
 
Uppdatering: Övervann latmasken och tog ett svettigt spinningpass. Det var riktigt skönt. Men jobbigt.