Hur ska man skriva?

Ja, jag vet... Jag är en språkpolis. Men det finns få saker som irriterar mig mer än ordet "dem". Har blivit allt vanligare att det används i tid och otid. Och allra helst i fel sammanhang. Så jag googlade fram lite fakta om vad som gäller:

Håll i dig nu för detta är svårt. Det måste vara svårt eftersom så många blandar ihop de och dem. Nu får du en gång för alla veta hur du förbättrar oddsen att skriva rätt.

Det är tabu att skriva dom. I mindre fina sammanhang är dom fortfarande flitigt använt. Det kan vara i mejl, chattsamtal eller på debattforum. Vid andra tillfälle passar det inte alls att skriva dom. Anledningen till att dom fortfarande används ibland kan vara svårigheten med att veta när det heter de eller dem.

Om du är osäker kommer här en hjälpreda som kallas vi/oss-testet. Det är lättare att höra när det ska vara vi eller oss, än när det ska vara de eller dem. Det du gör är att prova byta ut de mot vi och dem mot oss. Kommer du fram till att vi passar bäst, då använder du de. Passar oss bättre in väljer du istället dem. Det finns emellertid en del fraser testet inte fungerar på. I dessa fall kan du lugnt använda de, för då blir det oftast rätt.

vi/oss-testet i korthet:

  1. Prova ersätta de/dem mot vi/oss.
  2. Vi byter ut du mot de.
  3. Oss byter du ut mot dem.
  4. Välj det alternativ som låter rätt.
  5. Är du osäker blir det oftast rätt om du väljer de.

Fakta: De är subjektsform, precis som: jag, du, han, hon och vi. Dem är objektsform, några andra sådana är: mig, dig, honom, henne, oss och er.

 

Så var det med det :)

En underbar helg

Helgen har inte bara innehållt operation. Det har varit så mycket annat.
 
Började fredagen med att hålla koll på solförmörkelsen bakom ett svetsglas. Lite häftigt faktiskt. Sen åt vi lunch och for upp till stugan. Där drog vi igång värmen och fyllde kylen. Efter det bar färden ner till Luleå. Bara jag och gubben. Det händer inte ofta kan jag lova.
 
Väl framme tog vi en lite shoppingrunda på Biltema och Jula. :) Efter det tog vi oss till Elite Stadshotell där natten skulle tillbringas. Tog oss även en kvällspromenad och slank in på något som hette Friends och åt aw-buffe. Givetvis tog vi en mörk öl till maten. Mätta och nöjda återvände vi till hotellet. 
 
På morgonen åt vi givetvis en brakfrukost. Så gott med hotellfrukost. Även om nerverna började spöka. Stötte på Dilba både i restaurangen och i hissen. Så nu har vi minglat med kändisskapet ;)
 
Tillbaka till hotellrummet var vi tvugna att titta på tv4 och lottoskrapet. Min fina kollega Joanna skulle ju vara i tv och bli miljonär. Hon lyckades skrapa fram tiotusen i månaden i 25 år. Jätteroligt.
 
Två timmars förströelse och shopping på stan för att sedan vända kosan till Koskelas för op. När vi väl var klara där gick vi och lunchade på Valdorfs. Alltid lika trevligt.
 
Kaffet bestämde vi att vi skulle ta i Kalix. Det är ju bara 8 mil så.... Svärmor och svärfar vart nog ganska förvånade när vi ramlade in oanmälda. Men kaffe fick vi :)
 
Sedan vände vi kosan hemåt och till stugan där vi fick en skön natts sömn. Ville inte fara hem då dottern hade fest. hemma.
 
Söndagen tillbringades i hemmets lugna vrå. Så en skön och händelserik helg har det varit. Och det bästa av allt var nog att få umgås med gubben på tu man hand som omväxling. Det gör vi om.
 
Ovana ögon och för långa naglar innebär även att ni får stå ut med en mängd stavfel.

Mitt första inlägg som glasögonfri

Så var det gjort. Äntligen. Många turer fram och tillbaka. Men nu finns ingen återvändo. Jag har bytt linser i ögonen.Många har frågat hur det har gått, om det var läskigt osv.. Så nu skriver jag hur det var.
 
När jag kom till kliniken vart jag erbjuden lugnande. Men jag var förvånansvärt lugn och tackade nej. Är faktiskt mer orolig inför tandläkarbesök
 
Först fick jag sitta i ett undersökningsrum där dom droppade bedövning i ögonen några gånger. Sedan ritade dom ut markeringar på ögonen hur linserna skulle sitta. Fördel om dom ligger åt rätt håll.
 
Efter det gick vi in i operationssalen. Kallt som bara den. Fick sätta mig i en typ tandläkarstol med snygg mössa på mig. Sänktes sedan ner till liggande ställning. Ögonen tvättades med massor av vätska. Kändes minst som ett glas i varje öga. Det torkades och sattes på en operationsduk runt första ögat. Sen kom det läskigaste under hela operationen. Man klippte upp operationsduken medan man tittade.... Nästa steg var att spänna upp ögat så att man inte kunde blinka. I med mer bedövning och sedan gjordes operationen.Ögat snittades, linsen sögs ut, man la in en ny lins och sen var det klart. Max två minuters effektiv operationstid per öga. Sen gjordes samma procedur på andra ögat.
 
Var det då läskigt? Nej faktiskt inte. Man stirrar in i en lampa och är bländad som man vet inte vad som händer. Man hör bara en röst som säger polerar och ser att något rör sig framför ögat. I övrigt ser man bara massor med olika färger och mönster. Lite rymdkänsla...
 
När det var klart fick jag sätta mig upp och ta av min snygga mössa. Och DÅ märkte man vart all vätska som inte var kvar i ögonen fanns... I mina öron och i håret. Luktade jättegott av tvättsprit resten av dagen...
 
Slutligen fick jag prata med en sköterska om alla restriktioner och instruktioner.sm man ska tänka på. Hemfärd med soglasögon och 54 tusen fattigare. Men det var klart värt det.
 
Ser inte fullt ut ännu (därav alla felstavningar) , men det kan ta tid. Blir bättre för varje dag.
 

Är jag en hoppjerka?

Senaste tiden har jag gått och funderat på olika egenskaper jag har. En av dem är definitivt att jag är impulsiv. Eller är det nyfikenhet? Kanske rent utav tanklöshet?
 
Jag svarar ofta ja och kastar mig in i olia saker utan att tänka mig för. Ibland går det bra. Men ibland ångrar jag mig ganska snabbt. Försöker verkligen bromsa mig själv, men det är inte så lätt.
 
Jag har viss förmåga att anmäla mig till olika happenings som låter kul, men hoppar sedan av efter att ha tänkt ett tag. Har viss förmåga att ta på mig saker utan att tänka. Livet vore så mycket enklare och jag tänkte till före.
 
Visst kan det ibland vara en fördel. Finns många saker som jag inte skule ha vågat mig på om det inte just varit för min impulsitivitet. Som tex för några år sedan. Då anmälde jag mig till en massagekurs. Jag tyckte verkligen det var läskigt att hamna i ett rum med människor som jag inte kände. Som jag dessutom var tvungen att knåda på. Och visa mitt blekfeta lekamen för. Men det gick bra. Lärde mig mycket. Och fick nya bekantskaper. Hade jag tänkt efter före hade jag aldrig gjort det.
 
Samma var det när jag anmälde mig till en hagelskyttekurs. Gillar att skjuta. Men att göra det med okända människor var utanför min bekvämlighetszon. Men det fungerade och jag tog till och med jägarexamen.
 
På jobbet är jag likadan. Anmäler mig till än det ena och än det andra uppdraget. Kör på ett tag och hoppar sedan av när jag tröttnat. Har tex varit skyddsombud, jobbat fackligt och varit med i aktivitetsgruppen. Men ser inget nöje i att fortsätta när det inte ger varken mig eller mina kollegor något.
 
Jag tycker det är otroligt jobbigt att prata inför folk. Så jag har verkligen förvånat många. Och framför allt mig själv, när jag tog på mig ett uppdrag som språkansvarig på kontoret. Vilket innebär att jag håller i utbildning/information för nya kollegor. Så läskigt men lärorikt. Nu har jag förmånen att få lära känna en massa nya härliga männsikor. Självklart tänkte jag inte i förväg på vad det skulle innebära....
 
Men ibland är det nog bra att vara impulsiv. Tänk vad mycket jag skulle ha missat om jag inte vore det.
 
 
Jag skulle inte haft mina älskade tatueringar. Varken på kroppen eller runt ögonen. Jag skulle inte ha min näspiercing. Jag skulle inte ha läst juridisk översiktskurs. Inte heller skulle jag läsa till uska. Hade inte haft mina erfarenheter om att bo på andra ställen. Inte heller hade jag vågat pröva på olika yrken. Inte haft så många fina vänner. Men inte heller träffat på mindre trevliga personer. Hade inte haft de erfarenheter jag har idag. Jag hade inte börjat blogga och låta andra se vem jag verkligen är. Jag hade helt enkelt inte varit den jag är idag.
 
Så lite nyfikenhet och impulsitivitet är nog ganska bra ändå. Eller vad tycker ni?
 
 

Mitt liv - uppdatering...

Här är det inte lugnt en sekund som det känns.
 
Det bästa av allt... Min pappa har komit hem från sjukhuset.Så skönt.
Det märks tydligt nu att han börjar bli gammal. Men han har även förändrats.Det där med kramar och ömhetsbetygelser är vi inte bortskämda med. Helt plötsligt så vill han kramas. Det känns ovanligt. Men bra. Sen höll hjärtat på spricka av lycka när han en dag sa i telefonen... "Jag saknar ju dig", när jag inte hunnit hälsa på hos dom på några dagar. Inget ont som inte har något gott med sig...
 
Två Luleåresor har jag hunnit med. En för att försöka rädda min tatuering runt ögonen. Inser att det aldrig kommer att bli helt bra. Men visst är det en stor skillnad nu efter två behandlingar. Det kan bara bli bättre. Och tjejen som hjälper mig vet verkligen vad hon gör. Fullblodsproffs.
 
Hon som har gjort det har jag absolut inget emot. Hon är ny och gör sitt bästa. Gör allt för att hjälpa till. Men just nu ska jag låta vårsolen göra sitt och bleka färgeninnan nästa behandling. Det löser sig altid.
 
Den andra resan gjorde jag för att kontrollera om mina ögon är lämpade för linsbyte. Och det var dom. Jag är så glad. Så i slutet av mars kommer jag att lägga mig under kniven. Och mitt liv med glasögon kommer äntligen att vara över. Något jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Läskigt men...
 
Har ju inte hunnit berätta om min seans heller. Vad tyckte jag då om Pehr Trollsveden? Hmmm. Var det värt det? Knappast. Jag förknippar honom som en kombination av dragshowsartist och komiker. Hade svårt att ta honom seriöst när han svassade runt med gul kråsskjorta och silverkavaj. Kändes oseriös. Men nu är jag en erfarenhet rikare i allla fall.
 
Har nu varit på röntgen av tån och gallan. Insidan såg hur bra ut som helst. Inga konstigheter. Så det är nog bara min magkatarr som spökar igen. Tån har jag inte hunnit få svar på. Tvivlar att något kommer att synas. Men ont har jag. Vi får välan se....
 
 
 Pluggandet går sakta. Så långsamt att läraren efterlyste mig. Så nu vet jag vad helgen ska tillbringas med.... Studier i psykiatri. Med en liten paus för marknadsbesök. 
 
I morgon ska jag dessutom få lära mig något nytt. Jag ska gå på stickkurs. Ska få lära mig hur man stickar två strumpor samtidigt på en lång rundsticka. Det kommer att göra nytta. För som det är nu lessnar jag efter att ha stickat en....
 
Till veckan ska jag även få lära mig dominostickning. Kul. Och en sak är säker.... Kunskap väger inget :)
 
Ha det gott så länge!